Kritvit? Kritiska vithetsperspektiv i teori och praktik (2021) är ett slags fortsättning på Blond och Blåögd (2014). Boken introducerar kritisk vithetsteori anpassad efter svenska förhållanden. Den prövar i ett antal konkreta tillämpningar hur vithetsperspektiv kan användas för att studera bland annat skönhetstävlingar och fototeknik, antik konst och modern design, reklamfilm och anatomiundervisning, förorter och tv-serier, bilder av kungar och gjuteriarbetare, ungdomsböcker och film. Boken finns att köpa i bokhandeln.
Boken Blond och blåögd föddes ur en vilja att förstå varför frågor om integration nästan alltid förlägger problemen någon annanstans. Hos dem med slöja. Eller hos rasisterna. Boken är en studie av dem som är problemlösa. Som ser sig som normala. Som är ytterst känsliga för hur andra avviker, med en främmande accent, mörk hudfärg eller andra vanor, men som är blinda för sitt eget sätt att tala, se ut och vara. Jag tillhör själv denna skara, åtminstone ibland. För det är just detta som är konsekvensen av att leva som vit i ett vitt samhälle: man flyter med strömmen. Det är först uppströms, för att tala med Joseph Conrad, som vitheten blir synlig. Den osäkerhet som blottläggandet av vitheten medför, kanske i ett främmande land, kanske på ett förortstorg i Sverige, kan verka klargörande. Men den kan också föda den vardagsrasism som göder främlingsfientliga krafter.
I sex essäer undersöker jag hur det gick till när svensken blev blond och blåögd. Hur vissa kroppsliga drag kom att fästas vid nationaliteten svensk. Samt hur föreställningar om svenskt utseende upprätthålls i bilder, design och arkitektur. I en kompletterande essä undersöker Tomas Björk hur bilden av ”de Andra” formas i den svenska orientalismens bildvärld.
Fokus i boken riktas mot dem som ser sig som normala. Som är ytterst känsliga för hur andra avviker, med en främmande accent, mörk hudfärg eller andra vanor, men som är blinda för sitt eget sätt att tala, se ut och vara. Tv-serien Hammarkullen, Nationalmuseum, Anders Zorns nakna flickor och Elsa Beskows Putte i blåbärsskogen är några exempel på det som studeras. Dessutom granskas bilden av Orienten i 1800-talets bilder som en projektionsyta för den borgerliga mannens såväl våta drömmar som värsta fasor.
Boken är slutsåld men går att ladda ner som pdf här.